ELIN BERG | 21 ÅR & MAMMA!

14/JULI

Hejsan, 

jag hann inte blogga någonting i tisdags då det var full rulle från morgon till kväll. Besöket på lasarettet gick bra, betalade 100kr och var inne i typ 40 sekunder för att höra att min arm såg bra ut och att jag kommer bli helt återställd. Hon sa även att det syntes att jag hade gjort mina övningar. Haha, gjorde övningarna för första gången i måndags kväll bara för att jag skulle veta hur man gjorde dem ifall hon skulle be mig visa typ. Vet att jag ska göra dem för min skull, precis som alla prov i skolan som man pluggade till kvällen innan, men jag har verkligen inte hunnit och sen har jag glömt bort dem, men jag har använt min hand så himla mycket så jag får ju träning på det viset. Det var ju i alla fall jätteskönt att allt såg så bra ut och att hon trodde att jag skulle bli helt återställd.

Sen var vi på ett mysigt barnkalas för Melvins kusin Saga som jag berättade om. Efter det åkte vi till Grängesberg och delade ut några dopinbjudningar. Vi har inte hunnit dela ut alla än och har inte hunnit skicka iväg de som ska postas, så har du inte fått en inbjudan men känner att du borde ha en så håll ut... det kommer ;)

Idag skulle vi egentligen på babymassage, men Melvin vaknade upp lite hostig så vi stannade hemma istället. Melvin har typ sovit hela dagen så det var skönt att vi stannade hemma. Vill ju inte riskera att smitta de andra så bebisarna där om det nu var något, men han verkar må bra annars. Lite synd att vi missade massagen för det var sista träffen idag. Men det är som det är, vi kan massera hemma istället, men det är ju väldigt mysigt att komma ut och träffa andra föräldrar med bebisar som är födda samtidigt som Melvin.

Hade tänkt ta en promenad med Melvin så vi får lite frisk luft nu när vi har varit inne hela dagen, men det är så jäkla trist väder. Inte för att det brukar stoppa oss, majoriteten av alla barnvagnspromenader vi har tagit så har det regnat. Behöver verkligen komma ut och röra på fläsket. Hade ju foglossning under graviditeten (och känner fortfarande av den eftersom jag ammar) så jag var ju lite begränsad i mina promenader då. Sen bröt jag armen när Melvin var 4 veckor och då kom värmen och jag kan lova att det var inte skönt att promenera med ett tungt och varmt(!) gipspaket i typ 30 grader värme som det naturligtvis var under den månaden. Så jag känner att jag inte har kommit igång riktigt än och jag trivs verkligen inte med min kropp nu pga. dessa extrakilon. Samtidigt försöker jag vara snäll mot min kropp med bra mat osv. och min kropp har ju ändå burit och livnärt ett barn, och gör fortfarande i och med att jag ammar. Hur coolt är inte det?! Men det är inte lätt att tänka så när man ser sig själv i spegeln. Nio månader upp, nio månader ner.

Nu ska jag gå och inventera skafferiet (hahaha där sket det sig) man blir så rackarns jävla hungrig (och törstig!!!) när man ammar. Men jag vet att jag inte kommer hitta något som faller mig i smaken, har redan kollat (och ätit upp) allt onyttigt.

Ha de bra, HOJ!

23:42

Godkväller,

Melvin sover för natten vi sitter i soffan och kollar på prison break, tänkte bara kika in här innan vi fortsätter med nästa avsnitt. Efter det avsnittet så ska vi gå och lägga oss för imorgon bitti ska jag till lasarettet för återbesök för min arm. Har inte berättat för er tidigare, men i slutet av maj så bröt jag handleden och fick därför ha gips i fyra veckor. Så imorgon ska jag till lasarettet som sagt för ett återbesök och jag håller tummarna för att allt ser bra ut.

Precis när jag bröt armen så såg det inte bra ut, det var en såkallad ful fraktur och det såg ut som att det skulle behövas operation. Men som tur var så kunde de dra rätt benet i handleden så som det ser ut nu så är inte en operation nödvändig. Att bryta armen var typ det värsta jag har varit med om, smärtmässigt var det värre än själva förlossningen. Melvin var bara fyra veckor då och jag hade precis börjat känna mig bekväm med amningen och kände att vi äntligen vågade oss utanför hemmets dörrar. Men det varade inte länge innan den lilla olyckan som slutade med en bruten HÖGERhandled. Eftersom amningen äntligen kändes bra så var jag så rackarns jävla envis och ville fortsätta helamma. Så inget morfin till mig och enbart liggamning i fyra veckor till gipset åkte av, vilket såklart resulterade i att vi blev begränsade igen eftersom jag behövde ligga ned varje gång Melvin ville ha mat. Men inget ont som inte för något gott med sig eller hur man säger, eftersom att jag inte kunde ta hand om mitt lilla barn så blev John pappaledig med Melvin medans jag blev sjukskriven. Så Melvin har haft båda sina föräldrar hemma sen i slutet på maj. Oj, vad dåligt psykiskt jag mådde, grät typ hela tiden för att jag inte kunde ta hand om Melvin som jag ville, men tur att jag är så jävla envis för jag hittade mina knep och tillvägagångssätt att bära och lyfta honom ändå. Melvin har det inte gått någon nöd på måste jag säga och han har knytit an fint till både mig och John. 

Efter att jag har kollat armen imorgon så ska vi fira Melvins kusin Saga som fyller 1 år imorgon. Helt sjukt vad det här året har gått fort och vad mycket som har hänt. Känns som det var nyss vi träffade henne för första gången och nu är gullungen redan ett helt år och kan så mycket. Det ska bli väldigt mysigt :)

Det här inlägget drog ut i svängarna, ville bara kika in och säga hej :) vi hörs imorgon!

11/JULI

Hej på er,

sitter i soffan och lyssnar på regnet som smattrar utanför fönstret. Jag är väl en av de få som älskar även de dagar de regnar under den svenska sommaren, förstå mig rätt, jag älskar soliga dagar, men njuter även av lite regn.

Idag ska vi bara vara hemma och mysa för vi har planer resten av veckan. Har massa tvätt att vika och vi behöver även städa. Vi städar tamme tusan hela tiden, ändå är det stökigt, vi bor för litet helt enkelt. Men eftersom inte rätt hus har dykt upp än så får vi stå ut här ett tag till. 

Melvin har precis vaknat och John håller på att byta blöja på lillkotten. Nu ska jag ta tag i vårt hem och umgås med min lilla familj, hej då.

 

10/JULI

Godkväll, sitter i bilen påväg hem från mina föräldrar där vi har spenderat kvällen. Vi grillade hamburgare som vi avnjöt på deras inglasade altan, skönt att slippa alla knott. Det är så fint att se Melvin med sin mormor och morfar, de tycker verkligen så himla mycket om honom och han skiner verkligen upp varje gång han ser dem. Så kul att de har varit så involverade i allt som har med Melvin att göra från start. Han är lika trygg med dem som han är med mig och John, det är verkligen allt jag har önskat mig. Melvin sover gott här bredvid mig i bilen, kotten brukar somna tidigare än såhär så vi får hoppas att det bara är att lägga över honom i sin säng och att han sover vidare. Det brukar gå bra om vi har tur, annars brukar en amning lösa det så att han somnar om. Mitt älskade lilla gryn. Nu lägger snart mobilen av, vi hörs mer imorgon.

FÖNSTERPUTS

Åh, vad matt jag blir. Innan jag gick på mammaledighet så hade jag planer på att jag skulle passa på att putsa fönstrena när jag gick över tiden. Men eftersom Melvin kom en vecka innan beräknat datum så hann jag inte göra det. Och dessa fönster alltså, vad de har hängt över mig. Jag är en sån person som när jag väl gör någonting så ska det göras ordentligt, vilket innebär insida, utsida och mellan fönstrena. Även torka fönsterbleck och byta gardiner osv. Nu när Melvin sov så tänkte jag äntligen passa på, så jag gick loss på fönstret i köket och självklart så började det regna under tiden, vilket resulterade i imma mellan fönstren osv och att det inte gick att få till det bra. Vi har gamla fönster som vi måste skruva isär så det är lite bökigt. Men men, får göra om det sen, det är finare än innan i alla fall. Nu vaknar Melvin och vill ha mat, hörs hej!

9/JULI

Hej på er! 

Den här dagen har gått så långsamt, känns som att klockan är typ sju, men den är bara tre. Det är ju bra, då har vi massa tid kvar! Idag har vi bara varit hemma och fixat. Bäddat rent i sängen, städat (som vanligt), rensat, tvättat och kokat nappar och flaskor. Där emellan har vi hunnit kolla på Prison Break, så jäkla bra! Har faktiskt inte sett den serien tidigare, men nu är vi fast och kollar lite då och då när Melvin tillåter, vilket är ganska ofta eftersom vi har fått en nöjd och glad liten unge. Så rackarns go är han verkligen! Just nu sitter han i babysittern och kollar på barnprogram. Ni kan vara lugna, det är bara en kort stund så jag kan blogga en snabbis och John skita, haha. Nu ser jag att han gnuggar sig i ögonen, lilla tröttfisen. Ska lägga honom så han får sova en liten stund. Vi hörs säkert senare idag igen.

HEJ IGEN

Oj, vad längesen det var jag bloggade! Minns inte ens när det var sist, men oj vad mycket som har hänt, vi har blivit föräldrar och livet har fått en ny mening. Har hört från många håll och kanter att det finns några där ute som faktiskt saknar min blogg och det tycker jag är roligt. Vet inte riktigt varför bloggen har legat på is, jag tycker ju om att blogga. Jag inser att jag inte kan fortsätta där jag slutade i januari så jag börjar väl om på ny kula här och nu.

Just nu sitter jag här i soffan, Melvin ligger och snarkar här bredvid mig och John är iväg och hämtar panini. Vi är lite krassliga jag och John (peppar peppar ta i trä, Melvin mår bra) så någon mat har vi inte orkat laga ikväll. Men jag klagar inte, panini kommer sitta fint i kistan.

Idag blir vår goa lilla kotte 11 veckor, alltså 11 hela veckor! Det är inte en klyscha att tiden går fort när man har barn, för det gör den verkligen. Lovar att berätta mer om Melvin och när han kom till världen någon annan dag, för nu vaknar han så nu ska vi "godnatt-amma" innan det är natti natti för kotten.

Ha det bra, så hörs vi!


/ Melvin 11 veckor idag.

26/JANUARI

Hej fina ni!

Var hemma från jobbet även idag, men imorgon tänkte jag gå tillbaka till jobbet. Förkylningen är mycket bättre, men herregud vad dålig jag har varit. Immunförsvaret är verkligen nedsatt när man är gravid och sen kanske min bristande sömn påverkar också. Har tagit det lugnt hela helgen, igår och idag så nu mår jag som sagt bättre. Imorgon är det tänkt att vi ska beställa vår vagn, så himla förväntansfull på den. Tror att vi har tagit helt rätt beslut nu, angående färgval och hjulval. Ska suga på den karamellen imorgon också så att vi är helt säkra när vi beställer efter jobbet, men jag tror att vi ändå har bestämt oss. Ni får se imorgon vilken det blev!

Vi har även lagt en liten beställning till kotten nu på kvällen eftersom att vi äntligen har fått lön, lägger in bilder här under. Det blev en overall i större storlek som jag har tittat på ett tag, älskar den så ska nog beställa i fler färger och har även hittat en fin från lindex som jag nog ska in och köpa imorgon. Sen ett trepack med scarfs, ifall han blir en dregglis, ett par tuffa skor som han inte kommer kunna gå i, haha, vi beställde de mest för att de var så tuffa och en mjuk filt som hade en söt huva med björnöron som han kan mysa i här hemma. 

Vi har ganska mycket kvar att ordna till kotten, vagnen ska vi ju beställa imorgon, men sen har vi babyskydd, babynest, amningskudde, bärsele och massa annat smått och gott kvar att hinna fixa. Börjar känna mig lite stressad då tiden går så otroligt fort och jag går in i vecka 28 på fredag. Men vi ska förmodligen till Ullared i mars så där kommer vi säkert att handla mycket, typ badbalja och diverse småsaker. 

På fredag kanske jag ska göra en rolig och spännande grej som jag ser fram emot! Återkommer när det är helt bestämt :) 

Nu ska vi gå och lägga oss, är så himla trött och jag känner att jag inte är helt kry än. Hoppas att jag vaknar upp imorgon piggare än någonsin. Godnatt!

VÄGEN TILL ETT BARN

Jag njuter verkligen av att vara gravid. Trots att jag mådde illa hela tiden till vecka 16, trots sömnproblem och diverse krämpor så vill jag aldrig klaga. En graviditet är verkligen ingenting jag tar för givet. För mig är det en stor ära att få bära ett barn och jag önskar att alla som längtar och kämpar månad efter månad, år efter år någon gång får sin dröm i uppfyllelse. För mig har längtan efter barn alltid funnits där och rädslan för att själv inte kunna få barn har faktiskt varit stor. Så många vänner jag har som har levt i två veckors perioder, mens till ägglossning och ägglossning till mens. Jag har själv varit där, om nog "bara" för några månader. Även fast vi först slutade med preventivmedel och sa att blir det så blir det, så växte sig längtan efter ett plus på stickan sig större efter varje negativt test. Men vi var ju unga och de flesta blir gravida inom en 12 månaders period av aktivt försökande.

En dag i juni 2015 så var det äntligen ett svagt plus på stickan, men magkänslan var inte bra och några timmar senare kom störtblödningen, missfall. Ett tidigt missfall i vecka 5-6. Hann aldrig känna glädje men det var ändå ett bevis på att jag kunde bli gravid, min kropp gjorde sitt jobb och klarade själv av att göra sig av med ett liv som inte skulle kunna bli ett liv. Självklart hann jag ändå räkna ut att bebisen skulle vara beräknad till februari i år. Jag sörjde inte missfallet i sig, men jag sörjde att vi som verkligen ville ha ett barn inte fick behålla det och att det finns kvinnor ute i världen som använder abort som preventivmedel. Livet var så jävla orättvist. 

Jag kontaktade min vårdcentral för att rådgöra om jag behövde komma in på någon koll för att se att allt hade kommit ut som det skulle. Fick en tid i slutet av juli till en barnmorska för att genomföra en undersökning. I väntrummet hänger det en lapp med alla månaderna på och vid varje månad är det ett hjärta för varje barn som är beräknat den månaden. Bredvid mig satt en tjej med magen högt i vädret och jag kunde inte låta bli att känna lite sorg, där på lappen i februari skulle det ju egentligen finnas ett till hjärta. Blev inropad till en helt underbar barnmorska, kunde dock inte genomföra undersökningen för att tant röd otroligt nog hade hälsat på, min mens var helt rubbad efter missfallet och skulle egentligen inte komma förrän om någon/några veckor. Tydligen är det helt normalt att ett missfall kan ställa till det lite med mensen. Istället för att undersökas så satt vi oss ned och pratade besökstiden ut. Hon nämnde även att det efter ett missfall ofta kunde ta sig ganska snabbt och avslutade med hoppas vi ses snart igen, med en smula hopp lämnade jag avdelningen bakom mig och gick och åt en god brunch med min fina John som kom och mötte upp mig.

I början av augusti åkte vi till västkusten på en liten semester. Jag mådde verkligen så himla bra psykiskt under hela semestern. Vädret var på topp, vi drack öl framför solnedgången, åt färska räkor och promenerade i de fina miljöerna. Jag visste att jag skulle ha ägglossning någon gång under dessa dagar och någonstans i bakhuvudet ekade barnmorskans ord, men jag släppte det helt och njöt av semestern. De sista dagarna av semestern åkte vi ner mot Göteborg och gick på Liseberg. Då efter att ha åkt radiobilarna högg det till något fruktansvärt i nedre delen av magen. Dagen efter var det dags för hemfärd och jag trodde att jag hade åkt på en urinvägsinfektion för att jag hade blivit blöt och kall i några karuseller dagen innan. Sedan hade jag ont i magen och ländryggen i tre dagar och det i kombination med lite ljust blod (det var alldeles för tidigt för mens) gjorde att jag ringde upp till Falun och de ville att jag skulle komma upp på en koll. Väl där så fick jag göra en gynundersökning och ett vaginalt ultraljud. Allt såg jättebra ut och hon kunde se att ägglossning hade skett nyligen men hon kunde inte säga när, livmodern såg stark ut och smärtan jag känt trodde hon därför var en smärtsam ägglossning och eftersom att ägglossning hade skett så skulle mensen garanterat komma inom två veckor. När vi lämnade sjukhuset sa vi till varandra då vet vi att det inte tog sig den här månaden, då borde hon ju ha sett det, om vi bara visste då att anledningen till smärtan och småblödningen var det befruktade lilla ägget som precis fäst sig.

Dagen kom när mensen var beräknad, men ingen mens i sikte. Däremot hade jag en annorlunda känsla i kroppen, jag visste att jag var gravid men jag vågade inte tro på det efter vårt besök i Falun. Försökte intala mig själv att hon borde ju ha sett det då, även fast jag kan förstå nu att det var omöjligt för henne att se det med blotta ögat. När mensen var sen en vecka åkte vi och firade Johns bror och då kände jag en sådan avsmak för kaffe och tänkte att imorgon gör jag ett test (jag hade laddat upp med lite olika test hemma) i bilen på väg hem nämner jag lite försiktigt för John att jag tror att jag kan vara gravid. Haha, så många gånger förr som jag sagt så. Men väl hemma så kommer det lite lite ljust rosa blod på pappret, säger till John att mensen är på G så glöm vad jag sa. 

Dagen efter, den 26 augusti är jag ledig från jobbet, jag tassar upp till badrummet för att gå på toaletten och upptäcker att mensen inte alls har kommit. Känslan i kroppen är fortfarande kvar så jag kissar i en kopp och testar med ett billigt test, hinner inte ens doppa testet innan två starka streck visas på testet. Med skakiga händer sliter jag upp alla andra test som jag har samlat på mig och doppar ned dom i koppen en efter en. ALLA ÄR POSITIVA! Den här gången hade jag inte en tillstymmelse till dålig magkänsla. Jag får panik och min försöka reaktion är att jag måste gömma testen, rafsar ned alla testen i en låda och gömmer lådan i ugnen! Vad ska jag göra nu? Jag måste berätta för John, men vill inte göra det över telefon och jag klarade inte av att vänta till klockan 16:00 när han skulle sluta. Ringer honom och frågar om vi kan äta lunch tillsammans för att jag hade så tråkigt och visst ville han det. De timmarna innan jag skulle åka och hämta honom gick jag och funderade på hur jag skulle berätta den roliga nyheten för honom. Jag lade alla testen i silkespapper och slog in dem med omsorg. Åkte och hämtade honom sen åkte vi och åt thaibuffé. Jag hade ingen aptit och satt hela tiden och tänkte på när jag skulle ge honom paketet. Tillslut sträckte jag över det till honom med skakiga händer. Han blev helt paff men började sedan öppna och hans reaktion kommer jag aldrig glömma. Är det sant?! Är du...? Lurar du mig nu? Fy fan vad taskigt i så fall! Sedan räknade vi ut att det var beräknat i slutet av april/början av maj och bara njöt av stunden. Det var väldigt svårt att slitas ifrån varandra när jag släppte av honom utanför jobbet efteråt. Men så otroligt skönt att ha fått berätta för honom. 

Dagen efter fick jag lite blod på pappret igen, lika lite och lika ljust som dagen innan plusset. Googlade runt lite och läste att det kunde vara vanligt. Veckan efter ringde jag till vårdcentralen och berättade att jag var gravid och fick en tid för ett hälsosamtal den 8 september och gissa vad? Jag fick den underbara barnmorskan som jag redan hade träffat, kände mig så glad. Nämnde även blödningarna och det var ingenting som jag behövde oroa mig över sa hon. På kvällen den 2 september fick jag däremot en större blödning, den var inte stor, kom bara på pappret men den var rödare och jag tänkte att nu är det kört. Fan! Ringde till min bm dagen efter och hon tyckte att det var bäst att jag fick kolla upp det i Falun för att stilla min oro. Så upp till Falun och där fick vi vänta jättelänge då vi kom precis innan lunch. Väntan kändes verkligen som en evighet och i väntrummet satt en tjej med en liten, liten bebis och jag hann tänka väldigt många tankar där och då. Tillslut fick vi komma in och jag valde att John skulle bli med in då det var en manlig gynekolog och jag ville ha med honom om vi fick ett negativt besked. Vid det här laget hade blödningen avtagit helt. Redan på morgonen var den borta, men vi ville kolla upp det i alla fall. Där på skärmen, efter att han zoomat in, såg vi vårt lilla liv, med ett pumpande hjärta! Hade blivit varnad innan att det inte var säkert att hjärtat ens hade börjat slå eftersom att det var så tidigt i graviditeten och det inte behövde betyda missfall. Men hjärtat slog! Inga tecken på blödningar i livmodern heller så blödningen trodde han berodde på sköra slemhinnor som är vanligt under graviditeten. Han daterade även graviditeten till vecka 7 (6+0) framflyttad tre dagar, vilket stämde ganska bra med datumet vi fick på rutinultraljudet i vecka 20 då vi blev framflyttade två dagar istället. 

Efter den blödningen fick jag en till blödning i ungefär samma storlek, som också gick över direkt. Med detta i bagaget valde vi att hålla vår graviditet hemlig till vecka 20 när vi hade varit på ultraljudet, innan var det bara våra absolut närmsta som visste om det. Nu är jag i vecka 27 (26+4) och under tiden som jag skrivit det här inlägget så sparkar min lilla kotte på för fullt där inne i magen. Jag började känna rörelser ganska tidigt, runt vecka 16-17 och John kände utanpå magen i vecka 18-19, vilket är väldigt tidigt för en förstföderska säger dem. Sedan dess har det varit liv och rörelser varje dag. Jag håller verkligen tummarna att allt går vägen men nu kan jag i alla fall börja tro på det. Nu sitter det ett hjärta på aprilmånad i väntrummet på mvc som står för vårt lilla barn. Jag tror verkligen på att allt har sin mening. Hade vi inte fått det där tidiga missfallet hade aldrig kotten kunnat flytta in i min mage.

Jag önskar att det talades mer om allt från vägen till ett plus på stickan, missfall och blödningar i graviditeten som inte betyder missfall. Därför väljer jag att dela med mig av det här som många kan tycka är privat. Men det är för att jag hade velat veta det här när jag var mitt i det. Nu när jag har nämnt för folk att jag hade tidiga blödningar så är det minst tre till som har sagt åh, det hade jag också! Och även många som har sagt att jag har också haft ett missfall. Det är vanligare än vad många tror. Det hade jag gärna velat veta då, när jag var mitt i det. Du är inte ensam! Och till alla ni som kämpar och längtar efter ett barn, ge aldrig upp! 

/Njöt verkligen av vår semester på västkusten.

/Krävdes många test innan jag vågade tro att det var sant!

/Den här fina buketten fick jag av John samma dag som vi plussade.

/Såhär såg kotten ut första gången vi såg honom på ultraljudet. Med ett stort pumpande hjärta! Blir lite rörd när jag ser bilden, minns lättnaden så väl.

/Den här goda tårtan bakade en fin vän till oss när hon fick veta att vi väntade barn för att fira!

/Här är lilla kotten från rutinultraljudet, vårt mirakel <3

/Nu är vårt hjärta med bredvid april.

23/JANUARI

Hej fina ni!

Jag har blivit så himla förkyld. Näsan rinner, ögonen rinner, täppt, huvudvärk, öronvärk, ont i bihålorna och ont i halsen. Jävla skit, har känt hela veckan att det har varit någonting med kroppen och igår började det men idag är det mycket värre. Vill verkligen inte vara sjuk när jag är gravid, är livrädd att det ska bli långdraget och bihåleinflammation så att jag måste äta penicillin. Men nu ska jag göra allt för att kurera mig under helgen, har ingenting planerat under hela helgen så det är skönt. 

Igår efter jobbet åkte jag hem till Amanda för att få mina naglar fixade. Är verkligen jättenöjd med resultatet, perfekt färg och form. Vi körde på matta nuderosa naglar, så kommer nog inte att tröttna på dem. 

Nu har John åkt till affären snäll som han är för att handla frukt, nässpray och halstabletter till mig. Tänkte se det nyaste avsnittet av pretty little liars under tiden jag väntar.

Ha en fin lördag, puss!

 

22/JANUARI

Hej fina ni! 

Jag vill börja med att be om ursäkt för att det har varit tyst här alldeles för länge. Vi började förra veckan med ett barnmorskebesök, som vanligt lika spännande och vår barnmorska är verkligen så himla bra. Då var jag i vecka 25 (24+3) och vi lyssnade på hjärtat för andra gången vid barnmorskan, dagen innan julafton var vi där sist och då låg hjärtljuden på 138, denna gång låg hjärtljuden på 140 och så mätte vi magen för första gången och sf-måttet låg på 23, alldeles lagom på kurvan så nu hoppas vi att han följer den. 

Natten till tisdagen började helvetet. Har haft extrema sömnproblem, delvis på grund av min foglossning och att jag måste byta ställning en gång i halvtimmen, men sen har jag extrema sendrag i vaderna. Alltså, har man inte varit med om det så förstår man inte hur jävla ont det faktiskt gör. Sov inte en blund under natten och det i kombination med sammandragningar gjorde att jag inte kunde jobba tisdag och onsdag. Nätterna såg lika ut under resten av veckan, fick kanske totalt 3 timmars sömn mellan måndag och fredag. Jobbade på torsdagen men på fredagen stannade jag hemma då allt bara snurrade och jag kände att jag inte skulle klara av att jobba. Tråkigt för er att läsa om detta och det är faktiskt anledningen till varför jag inte bloggade på hela förra veckan, mådde helt enkelt för dåligt. Natten till lördagen lyckades jag sova någorlunda så lördagen blev en städ- och bakdag för jag har även hunnit med att fylla år på söndagen. Haha vilken vecka! Trodde inte att så många skulle komma och fira mig som det faktiskt kom, känner mig jätteglad och tacksam för alla fina besök och presenter. Hade aldrig räknat med den uppvaktningen, trodde man slutade fylla år efter 20 ;) haha skämt o sido!

Annars då? Idag går vi in i vecka 27! Snart är andra trimestern över och vi går in i den tredje och sista. Längtan är så stor efter vår lille kotte att jag inte vet var jag ska ta vägen. På måndag måste vi beställa vagn om vi ska hinna få den innan han kommer! Alltså hallå tiden? Det går verkligen fort samtidigt som jag vill att det ska bli april NU! Ska skriva mer om vagnval och liknande i ett eget inlägg, men hjälp! vilken djungel och så himla mycket olika val. Vi har i alla fall bestämt vilken vagn vi vill ha, men sen är det ju färgval och hjulval. Det blir nog bra :)

Vi hörs ikväll, kram!

/Detta lyxade vi till det med för någon kväll sedan!
Så himla gott, hade haft cravings efter räkmacka med dill på jag vet inte hur länge.

AMNINGSBH/GLAMMOM

Precis beställt två stycken jättefina amningsbhar från GlamMom, en svart och en vit. Har kollat på de här två tidigare men det har varit slut i typ alla storlekar, men nu har de kommit in igen så jag slog till! De har en superdeal på denna bh, om du köper fler så får du rabatt! Hoppas bara att jag  inte tog för liten storlek.

 

8/JANUARI

Hej fina ni!

Idag har jag hunnit med mycket, på jobbet har jag städat bort julen och så svängde Ida förbi och levererade en spjälsäng! Alltså herregud så spännande, så direkt när jag slutade så gick jag och John upp på stan och handlade det sista till spjälsängen så som påslakan, örngott och madrasskydd. Hann även in på kappahl en vända och köpte lite strumpor och en mössa till kotten. Sen har vi även hört oss för gällande vår blivande barnvagn om olika alternativ, leveranstider och handpenning. Så det känns bra, ska beställa vagnen vid lön hade vi tänkt. 

Ni som känner mig vet att det första jag gjorde när jag kom hem var att börja montera och torka av sängen. Eftersom att spjälsängen är begagnad så fanns det lite historia på den, så som lite tuschpennestreck och märken. Så himla gulligt tycker jag när det finns lite historia i grejerna, speciellt att ett barn liksom har gått med en penna och dragit ett streck här och där. Men trots det så gick jag loss med t-röd så nu är näst intill alla skavanker och konstverk borta. Och vi kunde självklart inte hålla oss från att montera och provbädda den eftersom vi hade allt hemma och det blev så bra! Det tog på krafterna och det saknades lite skruvar till sängen, men med lite speciallösningar så sitter nu sängen ihop för nu, hittar inte den förra ägaren skruven så får vi försöka hitta en ny, borde gå att köpa någonstans. Det blev så bra, vi är verkligen nöjda! och det fina spjälsskyddet som vi fick i julklapp av kottens blivande morbröder och deras flickvänner blev verkligen helt perfekt! Flyttade även in bebisens byrå till hans hörna och den passade också jättebra in där. Ska dock få upp en sänghimmel som jag har hemma och en ljusslinga med vita bollar ovanför sängen, men jag har tid på mig. Och vi kommer självklart att tvätta allting innan han får ligga där i, vi tyckte inte att det var någon idé att göra det nu då det ändå kommer att hinna bli dammigt innan april.

Det här tog verkligen på krafterna för en gravid kvinna, känner av i hela kroppen. Det ena leder ju till det andra och för att få in bebisens grejer i hans lilla hörna har vi varit tvugna att möblera om och bära ner möbler i källaren och gode gud, det känns.

Hoppas att ni har haft en fin dag och en härlig fredagkväll, godnatt!

 

PURE

Just nu sitter jag och koppar av med ett glas pure. Alltså tips till alla gravida, ammande eller ni som helt enkelt inte vill dricka alkohol. Det är mousserande och helt alkoholfritt, alltså 0,0% törs inte dricka någonting annat även fast det får kallas alkoholfritt upp till 0,5%. Det smakar lite champagne typ, ungdomlig, fruktig, något blommig smak med inslag av päron och honungsmelon. Jag tycker att det är gott i alla fall, så tips tips! Finns att köpa på systembolaget. 

7/JANUARI

Hej allihopa och vad roligt att så många har hittat hit!

Kom nyss hem från jobbet och nu har vi tvättid så kikar bara in lite snabbt innan jag ska ner och ladda en ny maskin. Idag jobbade jag som sagt min första heldag sen innan jul och det gick väldigt bra, känner att jag fick mycket gjort. Men vid lunch fick jag så otroligt ont i magen, magkatarr. Det gjorde verkligen så ont så fick skynda mig tillbaka till jobbet för att lägga mig på en brits i ett behandlingsrum och vila. Men nu känns det bra, det gick över efter att jag hade vilat en liten stund och tagit en novalucol. Jag har verkligen jättekänslig mage, så fort jag äter rå lök eller stark mat så protesterar den. Igår åt vi tacos och det fick jag ju sota för idag. 

Nu har vi jättemycket att stå i, ska försöka tvätta så många maskiner som möjligt. Vi är så korkade att vi alltid skjuter fram det här med tvätten och sen tar jag de sista paret rena trosor och inser att vi måste tvätta och jag får använda osköna trosor som jag enbart använder vid nödfall i några dagar, haha. John är likadan. Vi har ju som tur är tvättmaskin i lägenheten också, men ibland behöver vi ju stortvätta och använda torktumlare osv. och då måste vi boka tvättstugan. Sen ska vi försöka dammsuga och torka av golven också. Älskar när hemmet är nystädat! Tråkigt inlägg, men ville bara uppdatera. 

Hoppas att ni har haft en fin dag och att ni får en fortsatt fin kväll, vi hörs igen lite senare! 

ikväll blir det tacorester till middag mellan tvättningarna. Ska dock undvika löken!

MIN LILLA KOTTE

Bebisens sparkar är av en helt annan karaktär nu! Inte bara att jag kan se att magen växer sig större, vilket är ett bevis på att han växer och gror där inne i magen. Nu kan jag även känna att han utvecklas, sparkarna är inte bara buffar längre utan nu kan det komma en laddad spark med en helt annan kraft än tidigare. Imorse låg jag på sidan och vaknade av att han fick till en fullträff i vänster sida av magen, liksom ned mot madrassen och jag ryckte till och bara "AJ!" alltså det gjorde verkligen inte ont, haha, men jag blev bara så överraskad. Har vaknat av att han har rört sig tidigare, men då har jag långsamt vaknat och liksom "åh, han rör sig" nu var det liksom "POFF" från ingenstans. Haha! Helt fantastiskt att han har börjat sparka mer mot sidorna nu också, tidigare var det bara framåt, under naveln. Nu kan jag känna även i navelhöjd och som sagt mot sidorna. Någonting mer som är annorlunda är att jag känner honom när jag sitter, ungefär som "fisksprattel" och buffar. Har känt av honom i sittande läge tidigare, men då när jag har suttit bakåtlutad. Nu känns han även när jag sitter vanligt, exempelvis vid köksbordet. Tittar jag tillbaka på bilder från bara några veckor sedan så kan jag även se en betydligt stor skillnad. 
F A N T A S T I S K A  K Ä N S L A! 

Letade på två bilder där jag har samma tröja för att jämföra.
Den vänstra bilden är från RUL den 7 december (då tyckte jag att jag var stor!), då var jag i vecka 20(19+3).
Den högra bilden är tagen i måndags den 4 januari och jag var då i vecka 24(23+3).
Nu är bilderna dock tagna i lite olika vinklar, men ser ni skillnaden på en månad?!

 

 

TVÄTTMEDEL/SKÖLJMEDEL TILL KOTTEN

Idag köpte vi parfymfria tvättmedlet Neutral som vi ska tvätta alla kottens kläder och filtar med. Köpte även ett sköljmedel från comfort med mild parfym, vi tyckte att alla parfymfria sköljmedel luktade så himla starkt. Jag tyckte att de luktade sjukhus, alltså stark handsprit ungefär och John tyckte att de luktade exakt som spolarvätska luktar, så vi valde detta med mild parfym istället, luktade inte alls lika starkt som de sköljmedel som skulle vara parfymfria. Behöver ju inte använda sköljmedel till allt heller.  Har inte testat detta än, men jag hoppas att de är bra och återkommer hur det var. Fick tester på exakt detta tvättmedel i en babybox och då stod det massa bra om det och jag har även hört andra föräldrar som tycker att det är bra, så det återstår att se.

BOKTIPS

Fick den här boken av min kusin, jag har inte kommit så långt i den än men hittills måste jag säga att den är riktigt bra. En ärlig bok som tar upp allt mellan himmel och jord. Kan varmt rekommendera den till alla blivande mammor. 

"Det finns så mycket vi aldrig talar om. Hur känns det när underlivet spricker? Varför gråter jag när jag ska vara glad? Varför har jag vårtor på vårtgården? Är jag som jag ska eller är jag inte som jag borde?

I denna personliga och intima inblick i graviditet och förlossning redogör Malin Wollin för längtan, glädje, mer glädje och alla de små otroliga detaljerna däremellan. Även det som är svårt och svart. Från det största lyckoruset till den djupaste av sorger. Från den längtande början till det där otroliga slutet när du lägger ett älskat knytt på ditt bröst.

Att vara gravid är en schlager i livet, en förlossning en explosion i underlivet, att bli mamma en kärlekens knytnäve rakt i ansiktet.


En mamma blir till är en kärleksförklaring till början av allt liv men också en personlig och stundtals rasande uppgörelse med kroppen och känslorna och bebisarna.
Du kanske har läst gravidböcker förut.
Men ingen som den här."

CHIAPUDDING/RECEPT

 

 Nu har jag precis svängt ihop lite chiapudding till frukost imorgon bitti. Perfekt att frukosten är färdig imorgon, bara att toppa med lite bär/frukt och riven kokos. 

Chiapudding:
2 dl ekologisk kokosmjölk
2-3 msk chiafrön (beroende på hur fast du vill ha din pudding) 
0,5 tsk ekologiskt äkta vaniljpulver
Rör ihop alla ingredienser i en skål och ställ in i kylskåp över natten. Toppa efter smak!